I Svenska Dagbladet kan man idag läsa en recension av Lotta Lotass senaste ... ja vad då? Är det en bok eller en bok eller en bok eller...
![]() |
| Från SvD - Foto: EMI-SIMONE ZAWALL |
![]() |
| Från SvD - Foto: DRUCKSACHE |
Recensenten, Fredrik Hertzberg skriver bl.a.: "Vad är då upplevelsen av att läsa eller ta in detta? Monotont men hypnotiskt, till en början. Men texten är också självreflekterande, utgör en reflektion över vad den framställer, över de ord den producerar, som sänds från fjärran, som ”en väg lagd över vattnets yta”, ”ordens sköra remsor genom rymder genom hav av glas”. Här förmedlas en vision av språkets skörhet, en farhåga över att orden en dag inte längre bär (oss): ”säg att orden inte glömmer sänder lämnar märken sänder strimmor fjärran genom rymder”."
Jag tänker: Vad är en bok egentligen? Det började en gång med muntligt framförda berättelser; med runstenar; med de som sprang land och rike kring med nyheter; med texter präntade på papyrus - och så småningom tryckta på papper och distribuerade i massupplagor. Senare har det även kommit till digital media. Lyssnarböcker på CD, Mp3, Daisy mm. Låna elektroniska böcker från biblioteket via intenet och läs dem på skärmen! Läsplattor! Kanske - säkerligen - har jag glömt något.
Så vad är då en bok? Orden/texten? Eller formatet?
För mig som är uppvuxen med "vanliga" böcker, bibliotek, bokhandlare med mera, är just känslan och doften av stor betydelse. Att se boken, ta i den, granska omslagsbilden - kan den här vara bra? - läsa baksidestexten, bläddra i den. Är det en bok med bilder? Är texten tättskriven eller luftig? Typsnitt, teckenstorlek...
Det är mycket med en bok och det kan vara väldigt olika vad det är som gör att man väljer just en viss och inte en annan. Ibland är det författaren som avgör, ibland kanske en lockande omslagsbild. Kanske har man läst en recension som gör en nyfiken, eller en vän har kanske pratat sig varm om en viss bok.
Och det är onekligen en härlig stund av lycka när man kommer hem och plockar upp en ny bok ur väskan, sätter sig, öppnar den - och börjar läsa.
Att då gå över till ett annat media, går det? Rent spontant kan jag säga att jag föredrar en traditionell bok. I sängen, i soffan, i fåtöljen, på balkongen, på altanen, på badstranden, i hängmattan....
Men visst är det alldeles utmärkt att kunna variera sig. Jag lyssnade mycket på böcker när jag städade biografen, men har svårt koncentrera mig på det så som jag har det nu i mitt liv. Att läsa från datorskärmen kan också fungera, men jag skulle inte vilja läsa en hel roman så. På det mediet ser jag hellre film. Och läsplatta har jag ännu inte prövat.
Så än så länge är jag konservativ nog att föredra vanliga böcker, fynda på loppisar och i bokhandeln, klä väggarna därhemma med allt fler bokhyllor, och njuta under parasollet på altanen med senaste romanen eller fackboken.
Lotta Lottas och hennes verk "Fjärrskrift" då?
Jo jag är allt nyfiken nog att vilja se det med egna ögon nån gång, även om jag mer ser det som ett konstverk. Men tänker ungefär så som recensenten också skrev - det ena mediet griper ofta in i det andra. Knivskarpa gränser finns nog ingenstans.
NinnaO


0 kommentarer:
Skicka en kommentar