Duma Key - Stephen King

Det går inte komma ifrån, att Stephen King är min favoritförfatttare. Även om det helt klart finns andra som också skriver fantastiskt bra, så är det ändå hans böcker jag återkommer till gång på gång.

Nu har jag läst Duma Key för första gången. Jag läste den så låååångsamt som jag klarade av, för att dra ut maximalt på upplevelsen. Jag kan tycka olika bra om olika titlar, men den här är helt klart en av dem som hamnar i topp. Kanske rent av på första plats.

Detta står att läsa på Adlibris sida:

"Edgar Freemantle har det mesta en man kan önska sig: ett bra jobb, en älskad hustru och två fina döttrar. Men efter en svår olycka förändras allt. Han förlorar sin högra arm, mister en del av talförmågan och drabbas av svåra minnesförluster. Hans humör blir allt sämre och till slut står hans familj inte ut längre. När skilsmässan blir ett faktum börjar Edgar nästan önska att han inte hade överlevt och som en sista utväg vänder han sig till en psykolog. Han ger Edgar rådet att flytta men föreslår även någonting annat:
"Edgar, finns det något som gör dig glad?"
"Jag brukade teckna lite."
"Börja med det igen. Du behöver murar - murar mot natten."

Edgar lämnar sitt tidigare liv bakom sig och beger sig till den lilla ön Duma Key, i Florida. Där återupptar han sin gamla hobby att måla och det dröjer inte länge förrän han inser att han faktiskt har en talang utöver det vanliga. Hans tavlor tycks på något sätt leva sitt eget liv. Ofta händer det att han upptäcker detaljer som han inte har någon aning om hur de har kommit dit.
Så småningom lär Edgar känna Elizabeth Eastlake, en konstintresserad, äldre dam som visar sig äga större delen av Duma Key. Elizabeth talar ett språk som bitvis är helt osammanhängande, men ju mer Edgar målar desto mer förstår han.
Allteftersom Elizabeths dunkla förflutna rullas upp blir det mer och mer uppenbart att Edgars tavlor inte är några vanliga konstverk. Genom att måla har han fått förmågan att styra framtiden - på gott och ont ..."

Men är det verkligen Edgar som styr? Romanen flyter till en början på som om det var en helt vanlig roman, det skrämmande och det obehagliga kan man lätt tolka som psykologiska reaktioner och föreställningar. Men King vore inte King om det inte successivt smyger sig in helt andra krafter och snart sitter man som gastkramad och har svårare än svårt att sluta läsa.

Som vanligt en King-roman med underbart fängslande språk där det varken sägs för mycket eller för lite. Bildspråket är levande, ibland nästan alltför levande. Vare sig man vill eller inte befinner man sig snart mitt inne i berättelsen. Hos de skrikande  måsarna och de rasslande snäckorna under huset. Och nej - man vill inte läsa för fort,  man vill inte missa ens den minsta detalj. Inte ens när man så småningom sitter där med hjärtat i halsgropen och måste påminna sig om att man måste andas också.
...

På Adlibris kan man även läsa följande: 

"King är utan tvekan en stor stilist, en mästerlig berättare med en osviklig förmåga att gripa tag i den mest luttrade av läsare, han har även förnyat skräckgenren på ett genomgripande sätt.[...]King är en författare som kommer att överleva i århundraden.[...] Duma Key framstår som hans mest helgjutna roman på alldeles för länge, helt i nivå med tidiga romaner som the Dead Zone och It. Harold Bloom får säga vad han vill, men Stephen King har skapat ett verk varaktigare än koppar."

Sydsvenska Dagbladet

"Alltsammans är väldigt underhållande och spännande."

Göteborgs-Posten

"En av Kings allra bästa[...]Över femtio romaner har det blivit hittills. Men inget verkar tala för att inspirationen någonsin sinar för Stephen Kings del. Duma Key hör till de allra bästa ur hans digra utgivning och det enda tråkiga är att man faktiskt kommer till slutet allt för snabbt, trots över sexhundra sidor. Det finns många duktiga författare men romankonstens kungaplats tillhör King. Stephen King."

ikon1931.se

"Svår att lägga ifrån sig."

Skaraborgs Läns Tidning

"Duma Key av Stephen King. Med det ständiga Maine utbytt mot Florida(!)gjorde King den här tegelstensboken till en'pageturner'och skrev sin bästa rysarroman sedan Jurtjyrkogården."

Arbetarbladet

"King är fantastisk på att skapa den här gastkramande, thrillerartade stämningen som bygger nästan helt på inre bilder."

Helsingborgs Dagblad